Snöfallet gjorde det omöjligt att spela, inte ens Lycke Golf har öppet nu i helgen. Alltså plockar vi fram träningskortet och åker iväg till HGC Golf.

I år lär det inte bli lika mycket träning som tidigare år men en hel del blir nog säkert ändå. Själv måste jag få till en bättre upppvridning i backswingen och sedan avra mer aktiv i rotationen i nerswingen. Tanken är att hitta 20 meter till igen på drivern. Får jag upp drivern till ca 210 igen så kommer jag att scora mycket bättre inbillar jag mig. Nu ligger jag och snittar 190 och det duger inte om kan skall kunna spela regelbundet på 75 slag och däromkring. Nu händer det emellanåt men inte tillräckligt ofta.

Jag har tränat och spelat golf i över 40 år. Jag har varit hos otal olika tränare genom åren för en "lektion". Jag har varit med på gruppträningar mängder av gånger. Allt från juniorträningsläger till gemensamma träningspass på Sisjö Golf med olika Senior lag.

Men aldrig någonsin har jag varit med om något liknande som när Lotta och jag var ute på Vallda och besökte Fors & Dahlman Golfakademi.
Via mail fick jag kontakt med PO Dahlman och det var inte svårt alls att få en tid. Lotta och jag delade på 90 minuter.

Nu förstår jag hur proffsen tränar och vilken enorm skillnad det är på olika tränare. Jag har aldrig varit med om något i närheten av den kompetens som PO Dahlman uppvisade. Allt från Studion, analysen av våra swingar, se sig själv direkt på storbilds-TV, kameror i olika vinklar. Helt fantasktiskt !!

Till sist fick Lotta och jag var sitt "recept" med ett antal individuella övningar som vi skall jobba på.

Det var ett helhetstänk som jag verkligen uppskattade. Inte "Större vidd, det löser problemet" eller något annat tips taget ur sitt sammanhang. Vi fick en helhetsbild av våra swingar där vi själva såg direkt hur våra övningar kommer att leda fram till en bättre swing och bättre golf.

Om ni inte tidigare provat en tränare av denna dignitet så gör det. Nu har Rikard Fors & PO Dahlman precis startat upp sin akademi här i Göteborg. Fantastiskt att det finns här i Göteborg. Gör dig själv en tjänst och ta en lektion du aldrig kommer att glömma.

Jag ändrar nu inriktning på Bloggen, ordföranden i Lerjedalen har i mail till mig har varit mycket tydlig och kräver att jag slutar med inlägg som kan uppfattas som negativa mot klubben. Jag har blivit hotad med åtal pga det jag skrivit nedan på Bloggen. Själv tycker jag att man kan ge ris och ros när anledning finns. Internet är en fantastisk möjlighet för alla.  

Under veckan som kommer ersätter vi Lerjedalens logotyp mot något vi uppfattar som positivt.

PS: Seriespelet med H45 på Lerjedalen blev inställt då banan inte var öppen för spel på ordniare greener. Banan har haft en svårt vinter.

PS 2: Jag går naturligtvis ur Lerjedalens golfklubb direkt och om någon vill köpa våra spelrätter billigt så är det läge att ringa eller maila mig. Men man får nog inte så mycket för dom numera. Jag köpte sperätten av klubben för 12000:-, ja vad skall man säga.

Nä, tyvärr så lär det dröja ett tag till. Lotta var uppe på klubben igår, måndag den 8 mars (golfbagen var med naturligtvis). Jag kunde nästan ana tårar i rösten när Lotta ringde mig från 11:ans tee. Det var två decimeter snö och långt ifrån gröna fairways. Nu brukar Lotta vara bland dom första på banan varje år men inte ens Lotta kunde hitta några bollar på Rangen för självplock.
Skyltarna mellan mattorna var fortfarande översnöade.

Vi får väl fortsätta med att träna på HGC några veckor till. Men visst blir det i alla fall ljusare varje dag numera!

Vi syns Kåre

För första gången på flera månader var det plusgrader och takdropp när vi tränade idag. Det kändes riktigt varmt faktiskt. Otroligt hur man kan lura sig själv.

Vi hade nöjet att se Carin Koch stå och träna bredvid oss idag. Det är vackert, det är nästan som posei att se ett riktigt proffs slå på bollen. Att bara titta på rörelsen, bollbanan och se hur det skall utföras är en fröjd för ögat. Golf kan vara hemskt, frustrerande och alldeles för jävligt ibland. Men idag såg jag golfslag som det är tänkt att utföras. Jag såg en bollbana som är exakt så som det skall se ut. Det var följsamt, mjukt, vackert och riktigt härligt.

Kort sagt den bästa föresläsning jag sett och hört (ljudet är speciellt) på länge. Oerhört inspirerande !

Vi pratade en stund med Carin och hon var mycket trevlig och härlig. Vi önskar henne all lycka inför kommande säsong och vill se henne i ledarbollen på  kommande tävlingar

Jag skall inte säga att jag givit upp men nu är det fan nog.....

Även om man sliter på HGC varje helg...
En halvmeter snö lovar dom !!

Men optimist som man är så är det knappt två veckor kvar tills tackdropp.
Om sen med en massa regn och blåst KANSKE vi har öppna greener på Lerjedalen den 7 maj då seriespelet börjar

 Jag tränar på HGC varje helg, när det är värre än minus 7 och nordligt ger jag också upp. Men annars kör vi gärna lördagar efter 13 och söndagar mellan 11-13. tiderna går åt fort nu ju närmare säsongen der blir bara svårare.

Vi syns Kåre

Vi var ute och tränade på HGC lördagen den 23 januari. Det fungerar faktiskt ganska bra med infravärmen även om det är 4-5 grader kallt. Vi träffade Torgny och Rikard som också tränat. Det är många klubbar som bokat upp mattorna mellan 10-13 men efter 13 finns det gott om mattor att slå från. Själv tycker jag om de nya, tjockare mattorna. Dom är inte så förlåtande. Tittade på väderprognosen och nu tror man att det skall bli plusgrader första veckan i februari. www.klart.se har bra prognoser.

Det blir ett par timmar på HGC idag också. Jag har en ide om hur jag  skall få klubbhuvudet att accelerera genom bollen.... Efter över 40 år på golfbanan tror man fortfarande att man kan bli bättre. Det gäller att lura sig själv.
Efter två timmar och sju hinkar känns det i ryggen. Men ideen med Driver fungerade faktiskt! Men samtidigt så undrar man nu stilla hur mycket kortare dess Drivingrange bollar går nu på vintern än en riktigt boll på sommaren. Kan det vara över 20% kanske?  Vad tror ni andra som provat själva. Lägg in kommentarer så får vi se

Vi syns

Visst är det fantastiskt. I lördags spelade vi 18 hål på Lerjedalen. Visst var det lite blött och några av greenerna var spikade men det är fantastiskt att man fortfarande kan spela riktigt rolig golf i mitten av november. Jag fick stryk i matchen. Lotta hade 19 poäng på sista 9-hålen och då hängde jag inte med riktigt. Hon spelade från gul tee också.

På söndagen var vi uppe på Lycke och spelade. Den var också blöt och det blåste bra mycket. Hål 10 som i somras spelades med järn 4 + wegde i lätt medvind blev nu Drive + Trä-5 för att komma upp till flaggan. Fantastiskt spel som kan variera så mycket. Snart blir det väl frost så då är man hänvisad till drivingrangen. Det lär bli en himla massa bollar på HGC när snön kommer.

PLUS-medlemsskap och/eller Dubbelmedlemsskap är riktigt bra initiativ och ett intressant mervärde för oss som spelar mycket. Lerjedalen tar 900:- för sitt PLUS-medlemskap och Lycke tar 2600:- för sitt dubbelmedlemsskap. Har skulle man ju kunna få massor av intressant golf.

Kåre

Det går upp och ner i det här spelet.

Ibland känner man sig som Payne Stewart och spelar som idolen. Tyvärr är man dock oftast sig själv. Det ruggiga är att svängningarna inte kommer per runda eller ens per hål. De kan komma slagvis. Ta på tvåan i onsdags till exempel. Kåre och Lotta skulle ut och jag hakade på. På tvåan klackade jag drivern och hamnade lite lätt till höger cirka 165-170 meter kvar i lätt motvind. Plockade upp J:4 (blad för övrigt... ) ur bagen eftersom läget var helt OK. Sedan får man till den där swingen när det känns som ett mjukt varmt flöde genom kroppen, klubba och kropp i harmoni och bladet som skär igenom gräset som en varm kniv genom smör. Bollen försvinner bakom kullen och så hör jag både Kåre och Lotta gasta "Bra slag!!!" Väl framme ligger bollen 70 cm från koppen och en spiksäker birdie. Sedan vaknade jag. HAHA. Man undrar ju så smått varför man inte kan behålla den känslan när den ju uppenbarligen finns där. Kanske är det det som är golfens hemlighet.

Såg sedan två kanadagäss mellan hål 5 och 6 medan jag övade en alternativ inspelsvinkel till femman. Jag döpte dem till Retief och Hans Bror. Jag vet. Jag har varnat för min sjuka humor tidigare. Efter att ha klantat till första inspelet mot femmans green och hamnat i ruffen 30 meter längre fram muttrades det lite i mungipan. Det går inte bara att vifta till med armarna, vikten måste ju igenom bollen för att den ska röra sig framåt och inte bara uppåt. I ruffen låg den ganska bra och där slog jag rundans andra och sista bra slag. Jag tog sandwedgen eftersom sulan är lite mer rundad och viker undan gräset. Full swing, som ett bunkerslag, på cirkus 40 meter. Bollen landade på green, som det heter, som en fjärill med ömma fötter. Riktigt bra slag och plötsligt var man Payne Stewart igen. Tyvärr smet paret. Man kan inte få allt.

Det var en trevlig runda och vi hade det lättsamt och kul. Precis som det ska vara. Kåre kallas numera Kåre Pavin för övrigt. *ler*

Så vad är den perfekta fredagskvällen då? Tvätta greppen på klubborna förstås... HAHA. Imorgon ska jag leta efter Payne Stewart-känslan.

Säsongen började på riktigt 28 mars på Lunds Akademiska GK. Snacka om att det var kul! Äntligen fick man knacka av rosten från swingen och se på sin golf med nya ögon. Bokstavligen. Det var jag och en polare från TransplantSweden www.transplantsweden.se som passade på att smiska iväg några kulor innan föreningens årsmöte. Banan var riktigt trevlig och de hade greenera öppna sedan ett bra tag tillbaka. Det hade väl inte börjat växa riktigt än men det funkade bra. Vi spelade match och undertecknad tog en fin viktoria med 3/2. Även blind höna hittar korn... Visstja.. Jag ser ju igen. 

Under april har det varit lite upp och ner med golfen. Bra bllträff, men chippningen har varit rent sagt usel, vilket Rickard och hans kompis fick stå ut med när vi gick nio hål på innerslingan. Tre dagar på chipgreenen ovenför rangen på Lerjedalen fixade till en del av det, men det är utan tvekan så att det är närspelet som har tagit mest stryk under det lilla påtvingade upphållet med ögonproblemen. Å adra sidan märker man ju att det funkar bra att stå och nöta på övningsfältet. Man behöver inte stå där åtta timmar i sträck. Det räcker ofta med en timme regelbundet för att faktiskt märka skillnad. Klart är att ju mer tid man lägger ner desto bättre blir det, men en timme är bättre än ingen timme alls.

Demodagen som Dormy höll på St. Jörgen var väldigt kul och trevlig. Som det brukar heta i Svensk Gamtidning och Vänt i Häcken... Alla var där. Varandes en enveten traditionalist tittade jag naturligtvis på vad de olika tillverkarna hade att erbjuda i smidda bladklubbor. De som överraskade mest var faktiskt Callaway. De har äntligen börjat tillverka något som ser ut som riktiga golfklubbor. HAHA. Deras klubbor X-forged och Prototype, som är det rena badet, kändes riktigt bra och för första gången kan Callaway vara ett alternativ för Unge Herr Ahl... Kors i taket. Vem kunde ha trott det för 10 år sedan. Taylor Made var självklart bra, som vanligt... OBS! mycket partisk... Liksom Nike. Det var intressant att se och känna att även modellerna under de rena bladen var riktigt trevliga. Men men... Inget slår de rena bladen. Så det så!

Den första matchen är i morgon på Ale. Vi har ett bra lag. Banan är i ganska gott skick. Greenerna var väl inte helt 100 men ruggigt snabba. Jag spelade med Rickard på söndagsträffen och vi blev båda lite konfunderade på avstånden ibland. Det kändes på vissa ställen som vi var en klubba kort.

Lycka till Boys! Have fun! Play well! Vi tror på er fullt ut!